Victoria Laurell föddes 1852 och fattade alltså tidigt intresse för utbildningsfrågor. Som dotter till en professor i tematisk dogmatik hade hon en privilegierad ställning såväl kulturellt som ekonomiskt och trots att hon inte var gosse, kunde hon skaffa sig en gedigen utbildning bland annat med studier vid Sorbonne i Paris. Hennes liv kom att präglas inte blott av ett inhämtande av kunskap, utan även av en vilja att dela med sig av sitt kunnande.
I juni 1890 blev Victoria Laurell föreståndare för den privata fruntimmersskolan, som tjugo år tidigare hade grundats av Mia Sahlberg och Emilia Backmansson. Skolan fick under Victoria Laurells ledning det officiella namnet Svenska Privata Läroverket för flickor, senare Laurellska skolan eller mera folkligt "Lavan".
Victoria Laurells livsverk som föreståndare och rektor för skolan är beundransvärt på många sätt. Hennes uppfattning om undervisningen och utbildningen var långt före sin tid. Hon insåg att skolans viktigaste uppgift inte var att enbart förmedla kunskap, utan att den samtidigt skulle väcka impulser och intressen för andliga strävanden och entusiasm för högre mål.
Victoria Laurells önskan gick i uppfyllelse - hon fick läsa så mycket hon önskade. Hon ville dessutom dela med sig av sitt kunnande och ägnade sitt liv åt att på sitt sätt befrämja bildningen bland svenskspråkig kvinnlig ungdom. Detta har också blivit Victoriastiftelsens motto.
Laurellska skolan verkade under hela sin tid fram till 1971 i fastigheten Riddaregatan 5- Kyrkogatan 10 - Mariegatan 10. Fastigheten köptes år 1906 av Victoria Laurell personligen och den övergick sedermera i skolans ägo. Skolan kom därmed att besitta en ansenlig förmögenhet.